Att stå ett steg bakom
Jag tänker på Daniel och hans situation som vanlig person som nu måste sluta sitt liv i skymundan
och kliva ut och bli en del av det svenska kungahuset. Jag förstår om han har tvekat, för det är
inte en liten uppgift som han har fått på sin lott. Samtidigt vill jag säga att det var en bra intervju
med de båda nyförlovade som visade kärlek, mänsklighet och en ödmjukhet inför den plikt
som Viktoria ar burit i större delen av sitt liv.
Som man skall du helst gå jämsides med eller framför din kvinna beroende på land, kultur och religion.
En vanlig person som gifter sig med en kunglighet tvingas att göra tvärtom.
Inte för att jag tror att den stora svårigheten ligger där, utan istället i att han måste lägga hela
sitt liv åt sidan för att finnas vid sin frus sida och försöka verka för Sveriges bästa.
Frågan är hur många av oss andra, män som kvinnor som skulle klara av att göra det,
att helt plötsligt komma ut i offentligheten, ständigt bli bevakad och gå ett steg bakom.
Svenska folket har gett sitt godkännande, men vi vet hur snabbt en favör kan ändras och
vem som helst kan bli utslängd i kylan. Där står verkligen offentliga personer med kungafamiljen
i spetsen i ständig skottlinje. Varenda steg de tar iaktas och kommenteras. En ständig fiende
är pressen, de flesta vill ha en annan ordning i landet, inte en person som är född in i en titel
utan de vill istället att vårt statsöverhuvud skall vara folkvald. Med jämna och ojämna mellanrum
skriv kungahuset och dess förtjänster ner i ett syfte om att en dag skall folket vara redo
att ta ett annat beslut om statsöverhuvud.
Jag kan inte annat än önska all lycka till det nyförlovade paret. Jag hoppas dem allt väl
och att de i sitt offentliga liv även skall få en chans att vara privata, att få leva för sig själva
och med sin familj. Livet består inte bara av förpliktelser för någon av av oss och
det är viktigt att vi alla arbetar på att finna den berömda balansen i våra liv, oavsett
vår titel, arbete eller andra delar som påverkar våra liv.
Ja, jag är rojalist ut i fingerspetsarna och i den form i har en monarki, ser jag ingen
som helst anledning till ändring. Kungahuset tjänar oss väl, jag ser fram till bröllopet
och det fokus det kommer att ge Sverige samt att kungafamiljen är väl värd den lön
och investering som vi lägger ner som land i dem.
och kliva ut och bli en del av det svenska kungahuset. Jag förstår om han har tvekat, för det är
inte en liten uppgift som han har fått på sin lott. Samtidigt vill jag säga att det var en bra intervju
med de båda nyförlovade som visade kärlek, mänsklighet och en ödmjukhet inför den plikt
som Viktoria ar burit i större delen av sitt liv.
Som man skall du helst gå jämsides med eller framför din kvinna beroende på land, kultur och religion.
En vanlig person som gifter sig med en kunglighet tvingas att göra tvärtom.
Inte för att jag tror att den stora svårigheten ligger där, utan istället i att han måste lägga hela
sitt liv åt sidan för att finnas vid sin frus sida och försöka verka för Sveriges bästa.
Frågan är hur många av oss andra, män som kvinnor som skulle klara av att göra det,
att helt plötsligt komma ut i offentligheten, ständigt bli bevakad och gå ett steg bakom.
Svenska folket har gett sitt godkännande, men vi vet hur snabbt en favör kan ändras och
vem som helst kan bli utslängd i kylan. Där står verkligen offentliga personer med kungafamiljen
i spetsen i ständig skottlinje. Varenda steg de tar iaktas och kommenteras. En ständig fiende
är pressen, de flesta vill ha en annan ordning i landet, inte en person som är född in i en titel
utan de vill istället att vårt statsöverhuvud skall vara folkvald. Med jämna och ojämna mellanrum
skriv kungahuset och dess förtjänster ner i ett syfte om att en dag skall folket vara redo
att ta ett annat beslut om statsöverhuvud.
Jag kan inte annat än önska all lycka till det nyförlovade paret. Jag hoppas dem allt väl
och att de i sitt offentliga liv även skall få en chans att vara privata, att få leva för sig själva
och med sin familj. Livet består inte bara av förpliktelser för någon av av oss och
det är viktigt att vi alla arbetar på att finna den berömda balansen i våra liv, oavsett
vår titel, arbete eller andra delar som påverkar våra liv.
Ja, jag är rojalist ut i fingerspetsarna och i den form i har en monarki, ser jag ingen
som helst anledning till ändring. Kungahuset tjänar oss väl, jag ser fram till bröllopet
och det fokus det kommer att ge Sverige samt att kungafamiljen är väl värd den lön
och investering som vi lägger ner som land i dem.
Kommentarer
Postat av: Terese
Instämmer helt. Dessutom härligt med glada nyheter i dessa tider.
Trackback