Reflektion
Hur kan det komma sig att vissa människor reflekterar över allting som händer dem
och andra inte alls? Finns det någonting inbyggt i personligheten som bidrar till
att en person grubblar och analyserar mycket.
I vissa fall är det bra med analys och eftertänksamhet, men risken finns också
att du genom dina tankar kan reflektera sönder en händelse. Till slut vet du
inte längre vad som är sanning och vad som endast finns i din fantasi och
då är det svårt att ta ett bra beslut. Går det att analysera lagom?
Det skulle vara eftersträvansvärt...
För egen del känner jag att det är svårt att stoppa ett analyserande som
kommit igång, det är som bara tankarna i sig spinner vidare och tar
aldrig slut. Sådana gånger förbannar jag reflekterandet och önskade att
jag inte hade den förmågan alls. Jag jobbar mycket på att leva här och
nu men det är inte alltid helt lätt.
Det vanligaste som jag tänker på i grubblande är vid förälskelse,
jag tror att de flesta personer har gått igenom det stadiet på en eller
annan tidspunkt. Du träffar den fantastiska personen och ni byter
telefonnummer. Sedan pågår dagar av tortyr. När kan jag ringa för
att inte verka för angelägen? Varför ringer inte han? Vad tyckte han
egentligen om mig? Så spinner tankarna på som ett hjul och
det är en rent lättnad när äntligen det första samtalet är avklarat.
Det är samtidigt mysigt med pirr i magen, så jag skall inte helt
kalla det tortyr... det var kanske ett för starkt ord.
Men egentligen kan mer eller mindre alla händelser skapa en
kedja av grubblande. Vad menade egentligen min kompis med
det som hon sa igår? Varför gjorde min chef så där och så vidare.
Det finns inget värre än att tänka, för att min egen erfarenhet är
att oftast är de slutsatser som du själv gör överdrivna eller felaktiga.
Det är egentligen bara du som analyserar kring alla händelser i ditt
liv, alla i din omgivning har fullt upp med att analysera sitt eget.
Så jag försöker att leva efter ett råd jag själv fick för några år sedan,
jag arbetar hårt på att försöka att inte analysera allt. När jag inte kan
det och det är något som känns viktigt försöker jag att kommunicera,
för även om svaret inte alltid blir det önskade av ett samtal mår jag
mycket bättre efteråt och känner mig lugn i min förvisshet hur den
andra personen uppfattade situationen. Jag har inte alltid detta
mod, men jag försöker.
Sedan kan jag konstatera att det är lätt att vara klarsunt och förnuftig
i analys av andras personers liv,
då du inte är känslomässigt engagerad - det är mycket svårt i sitt eget.
och andra inte alls? Finns det någonting inbyggt i personligheten som bidrar till
att en person grubblar och analyserar mycket.
I vissa fall är det bra med analys och eftertänksamhet, men risken finns också
att du genom dina tankar kan reflektera sönder en händelse. Till slut vet du
inte längre vad som är sanning och vad som endast finns i din fantasi och
då är det svårt att ta ett bra beslut. Går det att analysera lagom?
Det skulle vara eftersträvansvärt...
För egen del känner jag att det är svårt att stoppa ett analyserande som
kommit igång, det är som bara tankarna i sig spinner vidare och tar
aldrig slut. Sådana gånger förbannar jag reflekterandet och önskade att
jag inte hade den förmågan alls. Jag jobbar mycket på att leva här och
nu men det är inte alltid helt lätt.
Det vanligaste som jag tänker på i grubblande är vid förälskelse,
jag tror att de flesta personer har gått igenom det stadiet på en eller
annan tidspunkt. Du träffar den fantastiska personen och ni byter
telefonnummer. Sedan pågår dagar av tortyr. När kan jag ringa för
att inte verka för angelägen? Varför ringer inte han? Vad tyckte han
egentligen om mig? Så spinner tankarna på som ett hjul och
det är en rent lättnad när äntligen det första samtalet är avklarat.
Det är samtidigt mysigt med pirr i magen, så jag skall inte helt
kalla det tortyr... det var kanske ett för starkt ord.
Men egentligen kan mer eller mindre alla händelser skapa en
kedja av grubblande. Vad menade egentligen min kompis med
det som hon sa igår? Varför gjorde min chef så där och så vidare.
Det finns inget värre än att tänka, för att min egen erfarenhet är
att oftast är de slutsatser som du själv gör överdrivna eller felaktiga.
Det är egentligen bara du som analyserar kring alla händelser i ditt
liv, alla i din omgivning har fullt upp med att analysera sitt eget.
Så jag försöker att leva efter ett råd jag själv fick för några år sedan,
jag arbetar hårt på att försöka att inte analysera allt. När jag inte kan
det och det är något som känns viktigt försöker jag att kommunicera,
för även om svaret inte alltid blir det önskade av ett samtal mår jag
mycket bättre efteråt och känner mig lugn i min förvisshet hur den
andra personen uppfattade situationen. Jag har inte alltid detta
mod, men jag försöker.
Sedan kan jag konstatera att det är lätt att vara klarsunt och förnuftig
i analys av andras personers liv,
då du inte är känslomässigt engagerad - det är mycket svårt i sitt eget.
Flyttfåglarna kommer tillbaka
Svd har en artikel idag som handlar om hur fåglarna är på väg tillbaka,
Det märks när jag tog min morgonprommenad i detta vackra och soliga
vårväder. Fågelkvitter och hjärtat sjunger ikapp av vårberusning och
glädje. Det är nog inte så konstigt att jag och många med mig har en
förmåga att felbedömma vädret och ha för lite kläder på sig på våren.
Fåglarnas sång berusar, och då artikeln säger att sången handlar
om förförelsesång och revirhävdande, så är det inte så konstigt.
100 miljoner fåglar är på väg till Sverige och kommer att landa här
inom de närmaste två månaderna. 100 miljoner fåglar. Det är mycket.
Flera av dessa fåglar flyger hela vägen från Sydafrika.
Vad vet fåglarna som vi inte vet? De är borta på vintern och detta
beteende har vi också startat med - resa bort på vintern.
Men på sommaren lägger de ner all denna tid och energi på att
komma upp till oss och para sig och föda sina ungar.
Vi reser bort från Sverige och Skandinavien under sommaren
och åker till varmare länder som är mer solsäkert.
Jag tycker att det är fantastiskt med fågelsång och gillar att
sitta och titta på fåglar både de stackarna som övervintrar
och får mat på fågelbon under vintern och alla fåglar som
kommer på sommaren. Jag kan drömma om den frihet
som fåglarna har i med sin flygförmåga. Att kunna resa,
vart du vill och när du vill... det är en gåva.
Med tanke på att fåglarna kan välja att flyga vart de vill,
varför lägger de ner denna enorma ansträngning på
att komma ner till oss? Vad vet fåglarna som vi inte vet?
Det märks när jag tog min morgonprommenad i detta vackra och soliga
vårväder. Fågelkvitter och hjärtat sjunger ikapp av vårberusning och
glädje. Det är nog inte så konstigt att jag och många med mig har en
förmåga att felbedömma vädret och ha för lite kläder på sig på våren.
Fåglarnas sång berusar, och då artikeln säger att sången handlar
om förförelsesång och revirhävdande, så är det inte så konstigt.
100 miljoner fåglar är på väg till Sverige och kommer att landa här
inom de närmaste två månaderna. 100 miljoner fåglar. Det är mycket.
Flera av dessa fåglar flyger hela vägen från Sydafrika.
Vad vet fåglarna som vi inte vet? De är borta på vintern och detta
beteende har vi också startat med - resa bort på vintern.
Men på sommaren lägger de ner all denna tid och energi på att
komma upp till oss och para sig och föda sina ungar.
Vi reser bort från Sverige och Skandinavien under sommaren
och åker till varmare länder som är mer solsäkert.
Jag tycker att det är fantastiskt med fågelsång och gillar att
sitta och titta på fåglar både de stackarna som övervintrar
och får mat på fågelbon under vintern och alla fåglar som
kommer på sommaren. Jag kan drömma om den frihet
som fåglarna har i med sin flygförmåga. Att kunna resa,
vart du vill och när du vill... det är en gåva.
Med tanke på att fåglarna kan välja att flyga vart de vill,
varför lägger de ner denna enorma ansträngning på
att komma ner till oss? Vad vet fåglarna som vi inte vet?
Harmoni
Ett av mina mål just nu är att finna harmoni...
Harmoni i kropp och själ, se till att sluta att springa runt och hela tiden göra något
och istället vara där jag är och njuta av att vara just där.
Yasuragi är en plats som får mig att känna harmoni och tillfredställelse med
livet, där inser jag hur mycket jag har att vara tacksam över.
Samtidigt är jag trött och orkeslös, det är denna tid i brytningen mellan
vinter och vår som alltid är så jobbig. Ena dagen är det så mycket snö
att jag tappar hoppet om att det skall bli vår en gång till. Nästa dag är
det så varmt att jag blir trött på mig själv för att jag är för varm.
Jag förstår inte heller detta med att ställa om tiden, det står min
rytm och det tar en vecka minst innan jag blir människa igen.
Hur gör jag för att släppa denna trötthet och bli glad och inspirerande.
Att känna mig delaktig och förväntasfull för livet, för 2009,
för denna vår och hela min spännande framtid som har så mycket
att erbjuda.
Idag har jag varit med goda vänner på Yasuragi och det har varit
en resa i mitt förflutna. Många glada minnen har plockats fram,
minnen som under en lång tid legat glömda eller som fortfarande
ligger dolda.
Avslutningen för dagen får bli en reklamsnutt, och en fråga.
När vet vi att vi fått en tankeställare? Hur lång tid tar det?
Harmoni i kropp och själ, se till att sluta att springa runt och hela tiden göra något
och istället vara där jag är och njuta av att vara just där.
Yasuragi är en plats som får mig att känna harmoni och tillfredställelse med
livet, där inser jag hur mycket jag har att vara tacksam över.
Samtidigt är jag trött och orkeslös, det är denna tid i brytningen mellan
vinter och vår som alltid är så jobbig. Ena dagen är det så mycket snö
att jag tappar hoppet om att det skall bli vår en gång till. Nästa dag är
det så varmt att jag blir trött på mig själv för att jag är för varm.
Jag förstår inte heller detta med att ställa om tiden, det står min
rytm och det tar en vecka minst innan jag blir människa igen.
Hur gör jag för att släppa denna trötthet och bli glad och inspirerande.
Att känna mig delaktig och förväntasfull för livet, för 2009,
för denna vår och hela min spännande framtid som har så mycket
att erbjuda.
Idag har jag varit med goda vänner på Yasuragi och det har varit
en resa i mitt förflutna. Många glada minnen har plockats fram,
minnen som under en lång tid legat glömda eller som fortfarande
ligger dolda.
Avslutningen för dagen får bli en reklamsnutt, och en fråga.
När vet vi att vi fått en tankeställare? Hur lång tid tar det?
Passion
Emma Hamberg skrev några mycket kloka ord idag;
"Passion. Det slår ner passionsblixtar hela tiden, människor blir träffade som av missiler
från öppen himmel. De står där och tror att allting är säkert och tryggt,
så hörs det där tjutandet från himmelen och pang. Så är man träffad.
Passion skiter högaktningsfullt i klass, stil och var man hör hemma.
Den bara kör på. Pang!"
I fallet som Emma berättar vidare om fungerar inte passionen i vardagen.
Att passionen inte fungerar i verkligheten... det är en erfarenhet som
flera av mina vänner och mig själv upplevt. Samtidigt är det passionen
som de flesta eftersträvar och längtar efter...
Så vad skall en kvinna göra? Fortsätta att leta efter den spännande
passionen, och ge sig hän på gott och ont. Eller skall man vara
förnuftig och finna en bra man, där kärleken säkert växer fram på
sikt.
Det som är märkligt att detta är inte en ny diskussion, det känns som
den är äldre än mig själv. Frågan är om det är en evig fråga
som aldrig kommer att få ett svar eller om svaret är så enkelt
att det ligger rak framför min näsa.
"Passion. Det slår ner passionsblixtar hela tiden, människor blir träffade som av missiler
från öppen himmel. De står där och tror att allting är säkert och tryggt,
så hörs det där tjutandet från himmelen och pang. Så är man träffad.
Passion skiter högaktningsfullt i klass, stil och var man hör hemma.
Den bara kör på. Pang!"
I fallet som Emma berättar vidare om fungerar inte passionen i vardagen.
Att passionen inte fungerar i verkligheten... det är en erfarenhet som
flera av mina vänner och mig själv upplevt. Samtidigt är det passionen
som de flesta eftersträvar och längtar efter...
Så vad skall en kvinna göra? Fortsätta att leta efter den spännande
passionen, och ge sig hän på gott och ont. Eller skall man vara
förnuftig och finna en bra man, där kärleken säkert växer fram på
sikt.
Det som är märkligt att detta är inte en ny diskussion, det känns som
den är äldre än mig själv. Frågan är om det är en evig fråga
som aldrig kommer att få ett svar eller om svaret är så enkelt
att det ligger rak framför min näsa.
Antikmässan
Idag var en ja-dag. Det är tur att det inte annonseras ut, för då vet man aldrig vad som kommer att hända...
helt klart är att ja dagarna skall bli fler.
Jag var med en vän på för premiären på "Antikmässan" i Älvsjö. Mycket trevlig tillställning där
det bjöds på vin och en fantastisk miljö med vackra möbler, smycken och kläder att gå runt
och titta på. Det är roligt att se detta innan portarna öppnas för allmänheten och det är
lätt att drömma sig bort och tänka på mitt framtida hus vid havet och vad det skall innehålla.
Ett hus med modet att blanda olika stilar från orientaliskt, modernt, klassiskt, en stil skall
råda i ett och samma rum.
Det går att spana på en antikmässan, om du är intresserad av tjocka plånböcker är det
helt klart rätt ställe. Ålder kan diskuteras och går under rubriken lätt begagnad eller
antikt precis som inredningen.
Jag drabbades av en ring och ett par örhängen, ringen klarade min nuvarande budget
den var så klart i lila och örhängen kommer att komma om ett år när budgeten är
större. Det finns verkligen oerhört vackra saker. Det roliga med att unna sig något
är att du kan gå omkring och vara lycklig i flera dagar. Så detta med shoppning-
terapi stämmer...
Jag och min vännina är med på en tävling, där jag ser fram emot vinsten.
Det är en klosterweekend i vadstena, och vi har båda bra erfarenhet av att gå
i kloster och tystnad från förra året och det gör jag gärna igen.
Vadstena klosterhotell hade en sådan fin reklam som jag vill dela med mig.
"Vila en stund i historien, mitt i nutidens flöde.
Välkommen att gå i kloster."
helt klart är att ja dagarna skall bli fler.
Jag var med en vän på för premiären på "Antikmässan" i Älvsjö. Mycket trevlig tillställning där
det bjöds på vin och en fantastisk miljö med vackra möbler, smycken och kläder att gå runt
och titta på. Det är roligt att se detta innan portarna öppnas för allmänheten och det är
lätt att drömma sig bort och tänka på mitt framtida hus vid havet och vad det skall innehålla.
Ett hus med modet att blanda olika stilar från orientaliskt, modernt, klassiskt, en stil skall
råda i ett och samma rum.
Det går att spana på en antikmässan, om du är intresserad av tjocka plånböcker är det
helt klart rätt ställe. Ålder kan diskuteras och går under rubriken lätt begagnad eller
antikt precis som inredningen.
Jag drabbades av en ring och ett par örhängen, ringen klarade min nuvarande budget
den var så klart i lila och örhängen kommer att komma om ett år när budgeten är
större. Det finns verkligen oerhört vackra saker. Det roliga med att unna sig något
är att du kan gå omkring och vara lycklig i flera dagar. Så detta med shoppning-
terapi stämmer...
Jag och min vännina är med på en tävling, där jag ser fram emot vinsten.
Det är en klosterweekend i vadstena, och vi har båda bra erfarenhet av att gå
i kloster och tystnad från förra året och det gör jag gärna igen.
Vadstena klosterhotell hade en sådan fin reklam som jag vill dela med mig.
"Vila en stund i historien, mitt i nutidens flöde.
Välkommen att gå i kloster."
Den rätta vägen
Vad innebär det egentligen att gå den rätta vägen?
I bibeln har jag förstått att det handlar om att gå den smala vägen,
som innebär att inte ge efter alla egna inpulser och önskningar,
utan att sätta andra människor framför sig själv och gå någon slags
gyllene medelväg.
I dagens 2009 vad innebär det då? Vad är det att gå den rätta vägen?
Är det att följa lagen? Att följa de tio budorden eller de levnadsvillkor
som gäller för den religion som du praktiserar.
Är den rätta vägen att kunna motstå habegäret i stort och smått?
Att kunna avstå den extra chokladbiten, klädesplagget eller en ny
människa som lockar? Att gå till jobbet, skolan och inte stanna
hemma bara för att man känner för det. Är den rätta vägen
att sätta andra människors önskningar framför sina egna?
Eller handlar den rätta vägen om någonting helt annat.
Är den rätta vägen att vara sann mot sig själv, sitt syfte och
att våga se din egen gudomlighet.
För hur mycket kan du ge andra, om du inte fyller på och
tar hand om dig själv?
Hela livet är fullt av vägar och framför allt valmöjligheter
hela tiden. Ibland kan jag känna att de kommer hela
tiden och det är en sådan stor del av mitt liv jag som
människa kan påverka. Även om jag inte kan påverka
en del av mitt liv, kan jag alltid påverka min inställning
till just den händelsen och erfarenheten.
Inte att för glömma kan det vara stor skillnad på
vad som är rätta vägen för dig och för mig.
Det viktiga kanske är färden, för kommer vi någonsin
i vårt liv att komma fram? Vi bygger ju hela
tiden nya mål och drömmar.
I bibeln har jag förstått att det handlar om att gå den smala vägen,
som innebär att inte ge efter alla egna inpulser och önskningar,
utan att sätta andra människor framför sig själv och gå någon slags
gyllene medelväg.
I dagens 2009 vad innebär det då? Vad är det att gå den rätta vägen?
Är det att följa lagen? Att följa de tio budorden eller de levnadsvillkor
som gäller för den religion som du praktiserar.
Är den rätta vägen att kunna motstå habegäret i stort och smått?
Att kunna avstå den extra chokladbiten, klädesplagget eller en ny
människa som lockar? Att gå till jobbet, skolan och inte stanna
hemma bara för att man känner för det. Är den rätta vägen
att sätta andra människors önskningar framför sina egna?
Eller handlar den rätta vägen om någonting helt annat.
Är den rätta vägen att vara sann mot sig själv, sitt syfte och
att våga se din egen gudomlighet.
För hur mycket kan du ge andra, om du inte fyller på och
tar hand om dig själv?
Hela livet är fullt av vägar och framför allt valmöjligheter
hela tiden. Ibland kan jag känna att de kommer hela
tiden och det är en sådan stor del av mitt liv jag som
människa kan påverka. Även om jag inte kan påverka
en del av mitt liv, kan jag alltid påverka min inställning
till just den händelsen och erfarenheten.
Inte att för glömma kan det vara stor skillnad på
vad som är rätta vägen för dig och för mig.
Det viktiga kanske är färden, för kommer vi någonsin
i vårt liv att komma fram? Vi bygger ju hela
tiden nya mål och drömmar.
Hälsomässan
Jag var med en vän på hälsomässan idag. Det är många som var intresserade
av att lära sig mer om hur hur de skall förbättra sin hälso och sin andlighet.
Jag tycker att det är spännande och samtidigt skrämmande att gå omkring
bland alla dessa utställare. Spännande för att besök av detta slag ger nya
idéer och här har vi massor av människor som vågar vara annorlunda
och stå för det. Skrämmande om du inte är berädd att ta och utforska det
okända och att jag har inte tro till alla utställare. Detta är ett område
där det dessvärre samlas en hel del buff och båg. Men generellt har
det varit en mycket givande dag.
av att lära sig mer om hur hur de skall förbättra sin hälso och sin andlighet.
Jag tycker att det är spännande och samtidigt skrämmande att gå omkring
bland alla dessa utställare. Spännande för att besök av detta slag ger nya
idéer och här har vi massor av människor som vågar vara annorlunda
och stå för det. Skrämmande om du inte är berädd att ta och utforska det
okända och att jag har inte tro till alla utställare. Detta är ett område
där det dessvärre samlas en hel del buff och båg. Men generellt har
det varit en mycket givande dag.
Tystnad
I en vecka har jag varit tyst. Har du saknat mig?
I en vecka har jag inte gett mig själv egen tid att skriva, trots att jag mår så bra av att göra det.
Jag känner att jag lever när jag skriver och reflektererar, skrivandet är mitt element även
om de flesta säger att jag är bättre på tal. Så för egen del är skrivandet viktigast.
Sedan är det en stor skillnad på vad jag skriver i en blogg, i min dagbok, på arbetet
eller som skolarbete och vad jag skriver på kammaren som en dag kommer att bli
publicerat.
För snart ett år sedan gick jag under en helg in i kloster och i tystnaden en helg.
Det var en annorlunda men fantastisk känsla att få tid för mig själv, känslor och mina
tankar. Det är alldeles för sällan som jag ger dem plats. Det är någonting som jag
skulle behöva göra oftaste - ge mig själv egen tid och egen plats.
Yasuragi har på många sätt blivit ett ett andningshål, genom att där får tankarna gå
helt sina egna vägar - utan någon som helst styrning från annat håll.
Av någon anledning är jag bra på att lyssna och reflektera över andra personers problem,
men jag är inte bra och ta hand om mig själv. Det är egentligen en paradox, för att kunna
ta hand om andra - måste jag först ta hand om mig själv. Hur funderar du?
att arbeta med mig själv
Det är ett av mina livsprojekt, att arbeta med mig själv och reflektera över livet
i största allmänhet. Det visar bara mina inköp av böcker som gärna blir böcker
som handlar om förbättringar i livet, större andlinghet, bättre självkännedom
och effektivitet. Böcker är nog en av mina laster i livet om jag skall vara
riktigt ärlig.
Nu har jag börjat på en ny bok som just kommit ut på pocket,
" Be så skall du få" av Ester och Jerry Hicks.
Jag kommer under tiden som jag läser boken att dela med mig
mina reflektioner och tankar med ojämna mellanrum i bloggen.
Efter allt mitt pluggande de sista åren har jag insett att dela med
sig at reflektioner i böcker kan ge oerhört mycket.
Förordet till boken har skrivits av en gammal favorit till mig och
en av de första böckerna i denna genre som jag läste.
Det är Wayne W.Dyer som bland annat skrev boken älska dig själv.
En iakttagelse som Wayne har gjort och som han delar med dig i
förordet är följande:
"När man förändrar sitt sätt att se på saker och ting,
förändras sakerna man ser på."
En enkel mening med fantastiskt mycket djup och sanning,
men så oerhört svårt att leva efter som de vanedjur som
människan är. Kanske det är steg 1 om du vill prova att leva
ett annorlunda liv.
i största allmänhet. Det visar bara mina inköp av böcker som gärna blir böcker
som handlar om förbättringar i livet, större andlinghet, bättre självkännedom
och effektivitet. Böcker är nog en av mina laster i livet om jag skall vara
riktigt ärlig.
Nu har jag börjat på en ny bok som just kommit ut på pocket,
" Be så skall du få" av Ester och Jerry Hicks.
Jag kommer under tiden som jag läser boken att dela med mig
mina reflektioner och tankar med ojämna mellanrum i bloggen.
Efter allt mitt pluggande de sista åren har jag insett att dela med
sig at reflektioner i böcker kan ge oerhört mycket.
Förordet till boken har skrivits av en gammal favorit till mig och
en av de första böckerna i denna genre som jag läste.
Det är Wayne W.Dyer som bland annat skrev boken älska dig själv.
En iakttagelse som Wayne har gjort och som han delar med dig i
förordet är följande:
"När man förändrar sitt sätt att se på saker och ting,
förändras sakerna man ser på."
En enkel mening med fantastiskt mycket djup och sanning,
men så oerhört svårt att leva efter som de vanedjur som
människan är. Kanske det är steg 1 om du vill prova att leva
ett annorlunda liv.
Män som hatar kvinnor
I fredags kväll fick jag chansen att gå och se denna film,
det är den bästa svenska film som jag sett på flera år.
Filmen griper tag i dig, du kan inte på något sätt hålla dig neutral
och den sitter kvar länge hos dig efteråt. Filmen är en väckarklocka,
tänk det finns så många i vårt land som sitter fast i fruktansvärda
situationer som de inte kan ta sig ut ur.
Jag var bara tvungen att gå och köpa boken igår,
för att jag skall kunna gå in mer i karaktärerna och försöka förstå
vad det är som driver dem. Men jag kommer att aldrig att
kunna förstå dessa män och mitt hjärta blöder för alla kvinnor
som utsätt för detta.
Tipset till dig är att gå och se filmen om du inte redan har
gjort det.
det är den bästa svenska film som jag sett på flera år.
Filmen griper tag i dig, du kan inte på något sätt hålla dig neutral
och den sitter kvar länge hos dig efteråt. Filmen är en väckarklocka,
tänk det finns så många i vårt land som sitter fast i fruktansvärda
situationer som de inte kan ta sig ut ur.
Jag var bara tvungen att gå och köpa boken igår,
för att jag skall kunna gå in mer i karaktärerna och försöka förstå
vad det är som driver dem. Men jag kommer att aldrig att
kunna förstå dessa män och mitt hjärta blöder för alla kvinnor
som utsätt för detta.
Tipset till dig är att gå och se filmen om du inte redan har
gjort det.
Böcker
Skrivandet måste vara en av de största uppfinningarna i hela världshistorien.
Det finns ingenting annat som kan hjälpa oss att kommunicera genom
åren som genom skrivkonsten. Vi kan läsa texter som är tusentals år
gamla och som är röster från det förflutna som berättar som samma
favoritteam som vi talar om idag. Det är filosofiska tankar om livet
och dess syften. Hela känsloregistret tas upp med hjärta - smärta,
glädje och sorg.
Det finns ingenting annat som kan hjälpa oss att kommunicera genom
åren som genom skrivkonsten. Vi kan läsa texter som är tusentals år
gamla och som är röster från det förflutna som berättar som samma
favoritteam som vi talar om idag. Det är filosofiska tankar om livet
och dess syften. Hela känsloregistret tas upp med hjärta - smärta,
glädje och sorg.
vitaminbjörnar
Norrmän vet hur de skall förgylla livet. Det kan vara tråkigt att äta vitaminer,
men vem kan motstå en förpackning med riktiga godisbjörnar i gele som är nyttiga.
Det som är ännu bättre är de livslevande vitaminbjörnarna.
Deras uppenbarelse sprider ständig glädje och ljus omkring sig.
Jag är så glad att jag har sådana fina vänner som är mina vitaminbjörnar.
Jag fikade idag med min vän som ger energi och som vanligt efter möte
med henne mådde jag ännu bättre sedan på vägen hem.
Den underbara kommentarer som jag har lärt mig idag är,
att i krig, kärlek och ansökan om semester är allting tillåtet...
Det skall bli roligt att vara med i kampen i år...
men vem kan motstå en förpackning med riktiga godisbjörnar i gele som är nyttiga.
Det som är ännu bättre är de livslevande vitaminbjörnarna.
Deras uppenbarelse sprider ständig glädje och ljus omkring sig.
Jag är så glad att jag har sådana fina vänner som är mina vitaminbjörnar.
Jag fikade idag med min vän som ger energi och som vanligt efter möte
med henne mådde jag ännu bättre sedan på vägen hem.
Den underbara kommentarer som jag har lärt mig idag är,
att i krig, kärlek och ansökan om semester är allting tillåtet...
Det skall bli roligt att vara med i kampen i år...
Ljus i mörkret
Det är inga konstigheter att vi har kommit in i en lågkonjunktur,
däremot att det trist att media målar ut allting i nattsvart mörker.
Varför ges inget hopp? Varför talar vi bara om allting det jobbiga
som sker i världen. I dessa tider borde vi mer än normalt fokusera
på allting positivt i livet. Pengar har aldrig köp lycka, även om det
till stor del kan underlätta ditt liv och se till att vissa av dina mål
blir uppfyllda.
Men vad handlar livet om egentligen? Att må bra handlar inte
om att köpa in det senaste, bilen, huset eller kläderna.
Lycka handlar om tacksamhet, att kunna njuta av nuet och
finna fördelar där du befinner dig. Att visa uppskattning
till dina vänner, till din familj och till alla som du håller kär.
Ett sätt att må bra, är att se ljuspunkterna, att leta efter
ljuset i mörkret och orka dra alla andra åt samma håll.
Denna lågkonjunktur kommer att ta slut som allting annat,
det gäller att spendera tiden bra i väntan på bättre tider.
däremot att det trist att media målar ut allting i nattsvart mörker.
Varför ges inget hopp? Varför talar vi bara om allting det jobbiga
som sker i världen. I dessa tider borde vi mer än normalt fokusera
på allting positivt i livet. Pengar har aldrig köp lycka, även om det
till stor del kan underlätta ditt liv och se till att vissa av dina mål
blir uppfyllda.
Men vad handlar livet om egentligen? Att må bra handlar inte
om att köpa in det senaste, bilen, huset eller kläderna.
Lycka handlar om tacksamhet, att kunna njuta av nuet och
finna fördelar där du befinner dig. Att visa uppskattning
till dina vänner, till din familj och till alla som du håller kär.
Ett sätt att må bra, är att se ljuspunkterna, att leta efter
ljuset i mörkret och orka dra alla andra åt samma håll.
Denna lågkonjunktur kommer att ta slut som allting annat,
det gäller att spendera tiden bra i väntan på bättre tider.
Mahatma Gandhi
En man med många kloka ord, här kommer några.
" Din tro formar dina tankar
dina tankar formar dina ord
dina ord formar dina handlingar
dina handlingar formar dina vanor
dina vanor formar dina värden
dina världen formar din framtid."
" Din tro formar dina tankar
dina tankar formar dina ord
dina ord formar dina handlingar
dina handlingar formar dina vanor
dina vanor formar dina värden
dina världen formar din framtid."
Charterhjältar
Ja, vad skall man säga... är charterhjältar bra för resebranschen eller spär det bara på fördomarna.
Jag förstår inte hur mina konkurrenter, varför ger de ok på att endast visa glada reseledare och
vad de gör på sin fritid. Det är ju roligt att de festar, men är det det enda som TV producenterna
vill visa. En charterhjälte för mig är en person som gör skillnad, inte en person som bara har roligt.
Det finns så mycket annat utmanade i vårt arbete som jag helldre skulle vilja visades,
men av någon anledning väljer man att inte göra det.
Så den stora frågan är är all reklam bra reklam, eller är detta är den sista spiken i kistan
för yrket reseledare. Jag hoppas verkligen inte det. För det finns så otroligt mycket
mer och de flesta mig mig tycker att det är den bästa erfarenhet som de har
och det som lärt dem mest i deras arbetsliv. Att vara reseledare är en bra inkörsport
till andra spännande arbetsuppgifter längre fram i livet.
Nej, kanal 5. Den enda behållningen idag var bröllopet. Kom fram med riktiga
charterhjältar till nästa program istället. Reseledare som räddar liv, räddar äktenskap,
tar hand om barn som gått vilse eller vad som helst som visar lite hjältemod som
de gamla traditionella hjältar som jag känner till. Mina förebilder är stålmannen,
fantomen eller varför inte Bamse, världens starkaste och snällaste björn.
Jag förstår inte hur mina konkurrenter, varför ger de ok på att endast visa glada reseledare och
vad de gör på sin fritid. Det är ju roligt att de festar, men är det det enda som TV producenterna
vill visa. En charterhjälte för mig är en person som gör skillnad, inte en person som bara har roligt.
Det finns så mycket annat utmanade i vårt arbete som jag helldre skulle vilja visades,
men av någon anledning väljer man att inte göra det.
Så den stora frågan är är all reklam bra reklam, eller är detta är den sista spiken i kistan
för yrket reseledare. Jag hoppas verkligen inte det. För det finns så otroligt mycket
mer och de flesta mig mig tycker att det är den bästa erfarenhet som de har
och det som lärt dem mest i deras arbetsliv. Att vara reseledare är en bra inkörsport
till andra spännande arbetsuppgifter längre fram i livet.
Nej, kanal 5. Den enda behållningen idag var bröllopet. Kom fram med riktiga
charterhjältar till nästa program istället. Reseledare som räddar liv, räddar äktenskap,
tar hand om barn som gått vilse eller vad som helst som visar lite hjältemod som
de gamla traditionella hjältar som jag känner till. Mina förebilder är stålmannen,
fantomen eller varför inte Bamse, världens starkaste och snällaste björn.
Sliding doors
Idag är det filmen slidning doors... en bra tanke som jag tror att vi alla har ibland.
Hur skulle det vara om ödet var annorlunda? Skulle mitt liv varit annorlunda?
Om jag hade gjort andra val, hur hade mitt liv sett ut? Skulle det se likadant ut
eller skulle det vara helt annorlunda? Det har varit många vägval genom livet,
många gånger när jag kunde valt annorlunda och därigenom haft ett helt
annat liv.
Det är inte så att jag ångrar något som jag har varit med om.
Men jag kan inte hjälpa att undra vad som hade hänt om jag hade varit
modigare och vågar tagit mer chanser...hoppat ut i det blå och fullkomligt
struntat i konsekvenserna. Mitt liv hade förmodligen varit mer spännande.
En sak som jag inte trodde tidigare, men som jag insett de sista åren
är att även om jag ännu inte känner mig gamla, så har jag inte längre
samma intresse som tidigare. Att få erfarenhet innebär att bli bekvämt,
att få andra intressen och dessvärre bli lite mindre äventyrslysten.
Men slidning doors budskap enligt min meing är att det som är meningen
kommer att ske förr eller senare. Så jag skall förmodligen inte drömma
över mina förlorade chanser, om jag skall tro på filmen utan istället
luta mig tillbaka i förvissning att livet kommer att bli precis som det
är meningen att det skall vara för mig. Den enda skillnaden är att
jag genom olika beslut väljer hur krokig livet skall bli till det slutliga
målet och vad som är meningen med just mitt besök på denna jord.
Nätets lockelser och förbannelser...
Jag lyssnade på en intressant diskussion idag om nätanvändandet.
Diskussionen gick ut på att vi luras att tro att ingen har tillgång till våra sidor,
men det kan själva verket vara flera hundra och tusen personer som går in på dina sidor.
Så du är inte anonym - men frågan är om du vill vara anonym när du sätter ut bilder
eller texter på nätet. Är det inte så att du faktiskt vill dela med dig till andra?
Mannen, chefsredaktör, som var för vårt blottande på nätet, så att vi alla tider har
tyckt om att dela med oss, och att det mest säljande är just vanliga människors
tankar och livssituation. Utan dessa tankar skulle större delen av våra böcker
inte kommit till, och då hänvisade han inte bara till memoarer som är en fin
förpackning av upplevelsen av det som är ditt liv. Minnet är i bland selektivt för
oss alla och tur är väl det...
Motståndaren, en kille som åker runt och talar om nätetik, snackade om att
ungdomarna idag får skulden om de inte är rädda om sig och det är dagens
stigmatisering över att blotta sin själv istället för att bära en kort kjol.
För som vanligt är det en unga kvinnan som vi är oroliga för, inte den unga mannen.
Carolina var också där, och hennes konstaterande var att vi alla tycker om
att bli sedda och bekräftade och att nätet ger oss den möjligheten.
Vad är rätt och vad är fel? Jag tror att ingenting är så enkelt...
Det handlar nog att vi som personer måste ta samma val vad det gäller
nätet som i övriga livet, själv bestämma vad som är bäst för dig.
Det är ingen annan som kan ta det beslutet.
Diskussionen gick ut på att vi luras att tro att ingen har tillgång till våra sidor,
men det kan själva verket vara flera hundra och tusen personer som går in på dina sidor.
Så du är inte anonym - men frågan är om du vill vara anonym när du sätter ut bilder
eller texter på nätet. Är det inte så att du faktiskt vill dela med dig till andra?
Mannen, chefsredaktör, som var för vårt blottande på nätet, så att vi alla tider har
tyckt om att dela med oss, och att det mest säljande är just vanliga människors
tankar och livssituation. Utan dessa tankar skulle större delen av våra böcker
inte kommit till, och då hänvisade han inte bara till memoarer som är en fin
förpackning av upplevelsen av det som är ditt liv. Minnet är i bland selektivt för
oss alla och tur är väl det...
Motståndaren, en kille som åker runt och talar om nätetik, snackade om att
ungdomarna idag får skulden om de inte är rädda om sig och det är dagens
stigmatisering över att blotta sin själv istället för att bära en kort kjol.
För som vanligt är det en unga kvinnan som vi är oroliga för, inte den unga mannen.
Carolina var också där, och hennes konstaterande var att vi alla tycker om
att bli sedda och bekräftade och att nätet ger oss den möjligheten.
Vad är rätt och vad är fel? Jag tror att ingenting är så enkelt...
Det handlar nog att vi som personer måste ta samma val vad det gäller
nätet som i övriga livet, själv bestämma vad som är bäst för dig.
Det är ingen annan som kan ta det beslutet.
mailboxen
Hur många mail har du i din mailbox? 2,10, 50, 100 eller ännu fler?
Personligen har jag pendlar på hela skalan. Numera har jag som
mål att ligga 50 st och under.. det är inte alltid det lyckas men
det är mycket bättre än tidigare. För ett år sedan var det mer än
regler än ett undantag att jag hade 200 mail plus.
Vi hade planering och prioritering idag, och jag blir alltid så
inspirerad att prova nya idéer. Det senaste tipset var att
göra i ordning en mapp för det som skall fixas, men som
jag inte kan göra på en gång, för att det inte skall ligga
nästan några mail alls i inboxen.
Så när jag kom hem från undervisningen, har jag precis
gjort det, delat in i mappar för urgent och fixas och
helt plötsligt ligger bara 1 mail kvar i boxen.
Det känns underbart befriande....
Personligen har jag pendlar på hela skalan. Numera har jag som
mål att ligga 50 st och under.. det är inte alltid det lyckas men
det är mycket bättre än tidigare. För ett år sedan var det mer än
regler än ett undantag att jag hade 200 mail plus.
Vi hade planering och prioritering idag, och jag blir alltid så
inspirerad att prova nya idéer. Det senaste tipset var att
göra i ordning en mapp för det som skall fixas, men som
jag inte kan göra på en gång, för att det inte skall ligga
nästan några mail alls i inboxen.
Så när jag kom hem från undervisningen, har jag precis
gjort det, delat in i mappar för urgent och fixas och
helt plötsligt ligger bara 1 mail kvar i boxen.
Det känns underbart befriande....
En ny folkrörelse är på väg...
En ny folkrörelse är på väg. Det är alldeles för mycket nej som är ute och simmar runt i världen runt
omkring oss. De negativa nyheterna om lågkonjunkturen gör inte heller saken bättre.
Enligt medierna är allting katastrof, och det kommer att ta mycket lång til innan det blir bättre.
Frågan är hur du som person skall se ljusare på livet och må bättre. Min vännina startade
ja-dagen tillsammans med mig. Att säga ja för att öppna upp för det okända.
Sedan fortsatte det med arbetsdiskussioner om att lära sig att brainstorma och se fördelar
med nya spännande förslag istället för att lägga ner energi på att förkasta och argumentera
emot dessa förslag.
Nu har jag flera kollegor som blivit inspirerade av ja-dagen och det skall bli intressant
att se vilken konsekvens det kommer ge oss alla, och vilka spännande vägar och val
som vi kommer att få i och med att vi har skapat detta ja.
Så fortsätt som min läsare säger, ja, ja och mera ja för att utöka spänningen i ditt liv.
Tack alla läsare som kommenterar och lägger ner tid på att läsa bladlusens alster.
Det betyder mycket för mig.
omkring oss. De negativa nyheterna om lågkonjunkturen gör inte heller saken bättre.
Enligt medierna är allting katastrof, och det kommer att ta mycket lång til innan det blir bättre.
Frågan är hur du som person skall se ljusare på livet och må bättre. Min vännina startade
ja-dagen tillsammans med mig. Att säga ja för att öppna upp för det okända.
Sedan fortsatte det med arbetsdiskussioner om att lära sig att brainstorma och se fördelar
med nya spännande förslag istället för att lägga ner energi på att förkasta och argumentera
emot dessa förslag.
Nu har jag flera kollegor som blivit inspirerade av ja-dagen och det skall bli intressant
att se vilken konsekvens det kommer ge oss alla, och vilka spännande vägar och val
som vi kommer att få i och med att vi har skapat detta ja.
Så fortsätt som min läsare säger, ja, ja och mera ja för att utöka spänningen i ditt liv.
Tack alla läsare som kommenterar och lägger ner tid på att läsa bladlusens alster.
Det betyder mycket för mig.
Att säga ja istället för nej
Varför är det så svårt att säga ja, och då tänker jag när det kommer positiva förändringar.
Jag kan ibland säga nej av rena farten, och inte hinna se vad som faktiskt är bra.
Jag vet inte varför det blir så, men ibland säger jag bara nej.
Nu tänker jag inte bara på arbetet, om det var det du trodde det. Jag tänker
på hela livet och att jag ibland är alldeles för förnuftig och tackar nej till
spännande äventyr som jag inte borde säga nej till. Jag börjar fundera
på om jag har fastnat för mycket i en roll och blivit rädd för att ta chanser
och hoppa ut i det okända. Om det är själva hoppandet som skrämmer
mig, varför tar jag inte då bara ett kliv rakt ut i.
Någon klok person sa en gång, att för att vinna måste du våga chansa,
våga ge av dig själv och framför allt ge dig hän... det är lätt sagt,
men svårare att efterleva.
Jag tror att jag måste sätta igång och inrätta fler jadagar, då jag inte
får ge ett annat svar än ja. Jag är helt övertygad om att mitt liv då
kommer att få ett annat slutresultat.
Jag kan ibland säga nej av rena farten, och inte hinna se vad som faktiskt är bra.
Jag vet inte varför det blir så, men ibland säger jag bara nej.
Nu tänker jag inte bara på arbetet, om det var det du trodde det. Jag tänker
på hela livet och att jag ibland är alldeles för förnuftig och tackar nej till
spännande äventyr som jag inte borde säga nej till. Jag börjar fundera
på om jag har fastnat för mycket i en roll och blivit rädd för att ta chanser
och hoppa ut i det okända. Om det är själva hoppandet som skrämmer
mig, varför tar jag inte då bara ett kliv rakt ut i.
Någon klok person sa en gång, att för att vinna måste du våga chansa,
våga ge av dig själv och framför allt ge dig hän... det är lätt sagt,
men svårare att efterleva.
Jag tror att jag måste sätta igång och inrätta fler jadagar, då jag inte
får ge ett annat svar än ja. Jag är helt övertygad om att mitt liv då
kommer att få ett annat slutresultat.
