bladlusen

Resa är att leva sa HC Andersen för många år sedan.
Det är sant att det fyller på batterierna och att det hjälper dig att få
ett nytt perspektiv på tillvaron.

Om det är någon gång som det går att göra en förändring,
är i samband med en resa. För att resa är att vända på blad,
att få chans att starta på nytt, eller att välja att ge sitt liv
ett annat perspektiv.

Det enda som jag inte tycker om med att resa är själva packandet.
Det är det enda som begränsar mig, är att det är så svårt att veta
vad jag vill ha på mig för kläder under en resa. Att packa innebär
att jag måste bestämma flera dagar eller veckor i förväg
vad jag skall ha på mig. Det kan låta banalt men det är jobbigt.

Efter alla resor som jag gjort genom åren, har jag blivit duktig
på att packa, men jag tycker fortfarande inte att det är roligt.
Sedan har jag upptäckt att jag de sista åren får separationsångerst
från mitt hem dagen innan jag skall åka någonstans.
Precis då om du frågar mig, vill jag inte åka någonstans.
Då vill jag bara stanna hemma i min lilla värld.

Det är de små sakerna i livet som betyder något.

Tidigare hade jag en kolonihage, men med alla mina resor
hann jag inte göra så mycket och hagen blev lämnad åt sitt öde.
Grannarna började klaga och sa att det var mitt fel att de fick
in maskrosor på sina tomter.

Så mina blommor fick flytta till balkongen,
där stör det ingen annan om det kommer lite ogräs.
Ibland måste jag erkänna att vissa ogräs är vackra blommor
som jag inte har lust att slänga.

Nu har jag investerat i två nya rosenbusar,
så i sommar kommer jag att njuta av gula, vita, rosa, orange
och röda rosor. Det ser jag fram emot.

Att sitta på balkongen på kvällen, lyssna på vindens sus i björkarna,
ett sorl av människor på avstånd eller ett tåg på längre distans.
Eller på morgonen att sitta på balkongen med en kopp kaffe,
se människor som springer till jobbet och lyssna på fåglarnas
skönsång.

Norge har dubbel lycka idag. Det är deras nationaldag och de vann grand prix igår.

Det som är intressant, är att vi behöver skriva en artikel om varför vi älskar Norge.
Missförstå mig inte, 2 av mina absolut bästa vänner är norrmän. Jag har alltid
varit svag för landet väster om oss, och vi har lite av ett syskonkomplex och förstår
varandra väldigt bra. Vem som är det äldre syskonet har varierat mellan åren,
men det finns en ömsesidig respekt mellan länderna.

Våra fördomar eller varför vi älskar Norge enligt AB idag är:
- Deras höga löner.
- Ett fredsälskande folk.
- De håller på nationaldagen.
- De talar så sött / dialekten.
- Norrmän är så goda och glada
- Tjejerna. / Killarna.
- Lättsamt och ärligt folkslag.
- Hurtigrutten - vacker natur.

Ja, det säger ju inte så mycket eller hur? Men det blev en tidningsartikel.

Men jag som fått Danmark som ett land som också ligger nära hjärtat
undrar varför vi inte skriver det samma om danskar.
Är det för att vi fortfarande tycker att norrmän är ganska oförargliga
och inte känner så stor konkurrens från dem?
Norrmännen är så glada att vara sitt eget land och självständiga,
så de har inte tid att tänka större eller åt något annat håll.

Danmark, det är däremot en helt annan historia och har alltid varit.
Danmark är inte ett sedan länge förlorat syskon, Danmark är mer
en konkurrent, en retsam spännande person som är svår att
förutse vad nästa steg skall bli. Danskarna har börjat smygkolonisera
Skåne, och om vi inte ser upp finns risken att vi en dag förlorar
Skåne för alltid.

I storkyrkan i Stockholm finns en vacker prinsessa som blivit
bortrövad av en drake och hon väntar på en riddare som skall
komma och rädda henne. Prinsessan representarerar Sverige,
draken är Danmark och riddaren Gustav Vasa.

Vad är det man säger om sina fiender eller konkurrenter,
om du inte kan slåss och vinna måste du överlista dem.
Just nu är frågan vem som överlistar vem, Danmark
eller Sverige?

Jag har läst en mycket intressant  bok som heter " Det är aldrig försent att få en lycklig barndom."
Jag kan rekommendera den av Ben Furman.

Det kan låta som det är en bok utan hopp, och att det är lätt att skylla alla oförrätter på sin barndom,
men det är faktiskt tvärtom. Boken ger på många sätt en helt ny vinkel. Det har kommit så många rön
om barn som mår dåligt under sin uppväxt, kommer att må dåligt som vuxna. Karriärscoachen som
jag lyssnade på i måndags sa samma sak, det finns två kategorier av männskor, de som säger
att de har haft en lycklig barndom och de som inte haft en lycklig barndom. Men när många av
de som påstår sig haft en lycklig barndom tänker efter, så stämmer det inte heller. Det är inte
att ge något hopp.

Men denna bok talar istället om att mer än 2/3 av alla som haft det tufft som barn klarar sig bra.
Om vi tänker på hur uppväxtförhållanden har varit och är, så är det positivt. Jag tror aldrig
världen har varit riktigt lugn och utan problem av något slag.

Det minskar kraven både på barn och vuxna vad det gäller barndomen. När du har ett litet
barn i din famn och tänker på alla misstag som du kan göra, är risken stor att du blir förstelnad
och inte vågar göra någonting alls. Men att ha en olycklig barndom handlar om barn som gått igenom
mycket tuffare saker än så. Men samtidigt är det är viktigt att inte gradera en olycklig barndom,
 för det kan innebära så mycket och vi kan aldrig förstå en annan  persons smärta.

Men hoppet kommer genom följande ord:
"...människan är en varelse som i princip kan komma över vad som helst. Jag förstod att vi
kan utveckla en förmåga att se vårt förflutna som en kraftkälla snarare än roten till allt ont -
också om det har varit förbundet med ett oändligt lidande."

"Nittonhundratalets erfarenheter har visat sig att människor ofta klarar sig förvånade bra genom
såväl krigets fasor som svåra familjeförhållanden."

"Det heter att när man utser en psykoterapeut åt sig ska man välja omsorgsfullt, för inom kort
kommer man att se sitt förflutna med terapautens ögon. Det ligger säkert någonting i det,
för när vi talar om vad vi har gått igenom med en annan människa så kan vi inte undgår att
påverkas av hennes synsätt... När vi söker terapi borde vi därför fråga vårt tilltänkta terapeut
"Hur kommer jag att se på mitt förflutna när jag väl benat ut det tillsammans med dig?"

Det är ett direkt svar till coachen som sa att hon var ett neutralt bollplank. Det finns ingen
person någonstans som kan vara 100% neutral eller objektiv, vi utgår alla från våra
tidigare erfarenheter när vi hjälper andra människor. Vi påverkar vår omgivning och
våra medmänniskor mycket mer än vi alltid vill erkänna.

"När du tänker tillbaka på ditt liv, kanske du börjar att se dig själv på ett annat sätt än
hittills. Om du skulle uppskatta vad du varit och vad du har gjort och leva med den inställningen
ett tag, vilka förändringar tror du då att dina närmaste skulle märka?"

"... det gäller att fästa mer uppmärksamhet kring barns överlevnadsstrategier. När barn märker
att man sätter värde på deras sätt att lösa sina problem får de självaktning och känner sig
snarare stolta än som olyckliga offer.

Vårt förflutna är en historia som vi kan berätta för oss själva på flera olika sätt. Genom att framhävda
hur vi kommit över våra värsta upplevelser kan vi börja att respektera oss själva och minnas vår
barndom mera med stolthet än ånger."

Så vad handlar allting egentligen om? Se sitt eget förflutna som en resurs, men inte låta 
det säga vem du är som person idag. Vem du är som person kan du påverka i alla ögonblick
oavsett ålder. Varje dag har du en ny chans att bestämma vem du vill vara, och hur du skall
bli sedd och omtalad den dagen du lämnar in för en annan värld.
Så varför låta ett förflutet hindra dig, våga vara den du är, eller en annan version av dig
själv- det viktiga är bara att du känner att du gör det för dig själv och inte för någon annan.

Min favoritlåt och avslutningsnumret i Globen.


Halo lyrics
Songwriters: Bogart, Evan Kidd; Knowles, Beyonce Gisselle; Tedder, Ryan Benjamin;

Remember those walls I built
Well, baby they're tumbling down
And they didn't even put up a fight
They didn't even make up a sound

I found a way to let you in
But I never really had a doubt
Standing in the light of your halo
I got my angel now

It's like I've been awakened
Every rule I had you breakin'
It's the risk that I'm takin'
I ain't never gonna shut you out

Everywhere I'm looking now
I'm surrounded by your embrace
Baby I can see your halo
You know you're my saving grace

You're everything I need and more
It's written all over your face
Baby I can feel your halo
Pray it won't fade away

I can feel your halo halo halo
I can see your halo halo halo
I can feel your halo halo halo
I can see your halo halo halo

Hit me like a ray of sun
Burning through my darkest night
You're the only one that I want
Think I'm addicted to your light

I swore I'd never fall again
But this don't even feel like falling
Gravity can't forget
To pull me back to the ground again

Feels like I've been awakened
Every rule I had you breakin'
The risk that I'm takin'
I'm never gonna shut you out

Everywhere I'm looking now
I'm surrounded by your embrace
Baby I can see your halo
You know you're my saving grace

You're everything I need and more
It's written all over your face
Baby I can feel your halo
Pray it won't fade away

I can feel your halo halo halo
I can see your halo halo halo
I can feel your halo halo halo
I can see your halo halo halo

I can feel your halo halo halo
I can see your halo halo halo
I can feel your halo halo halo
I can see your halo halo halo
Halo, halo

Everywhere I'm looking now
I'm surrounded by your embrace
Baby I can see your halo
You know you're my saving grace

You're everything I need and more
It's written all over your face
Baby I can feel your halo
Pray it won't fade away

I can feel your halo halo halo
I can see your halo halo halo
I can feel your halo halo halo
I can see your halo halo halo

I can feel your halo halo halo
I can see your halo halo halo
I can feel your halo halo halo
I can see your halo halo halo

Syrran och jag var i Globen igår och lyssnade på Beyonce.
Vilken fantastisk röst som hon har.
Ser idag att hon har fått mycket bra recentioner.

Min syster är bra på att se till att vi kommer längst
fram och verkligen ser våra favoritartister.
Det är jag tacksam över. Frustrerad blir jag därimot
över min längd, jag är egentligen alldeles för kort för
att kunna se bra. Det borde vara en regler som säger
att vi får stå efter längdordning.

Jag ser fram emot denna sommar, då jag kommer att
se många starka kvinnor, nästa upp är Brittan och Madonna.

Vad skulle livet vara utan musik?

Greys Anatomy, jag älskar den serien. De säger så många kloka saker,
just nu kör jag avsnitt efter avsnitt och lever i mitt eget Greys anatomy universum.

Ett av avsnitten handlar om misstag, och vad vi egentligen lär oss om dem.

"Timmar. Timmar i vårt liv. Det är allt jag kan tänka på. Varför kommer du
inte ihåg dessa timmar. Vad beror minnesförlust på? Att timmarna inte
var viktiga att komma ihåg?...

Om otrohet känns så bra, är det Guds vilja.
Tror du verkligen att Gud vill att du skall vara otrogen? Gud är inte logisk,
han såg till att en oskuld blev gravid...

Patient slarvade och gjorde ett dåligt beslut,
men vad betyder det? Att det inte finns någon mer chans?
Du måste fixa det, världen är oftast full av misstag och det är
sällan som det finns något bra, därför måste det fixas...

Jag borde tagit in henne tidigare. Jag gjorde ett misstag.
Hon var inte redo att lämna dig, men hon var redo att lämna
sin kropp. Men hon var rädd för att du tagit på dig så mycket
av hennes sjukdom att du frysit till is och var på väg att bli en sten.
Du har ägnat så mycket tid åt att planera och kalkylera bort risker
för henne, jag förstår att du har gjort det. Men du är frisk, och 
om du faller kommer du inte att bli förvandlad till en sten.
Din mamma ville så gärna att du skulle få chansen att falla.

Att göra misstag - det är vad som gör oss till människor.
Det är vad som ger oss erfarenhet och då det är så vi lär oss.
Där vi finner glädje i de saker som vi inte planerar.
De de saker som kommer helt oväntat och som vi själva
aldrig kunde förutse.

Vi gjorde ett misstag, vi planerade inte att göra ett misstag.
Men nu har det skett och vi får bestämma hur vi skall
gå vidare därifrån."

Snacka om undermeningar i varje rad. Det är spänning,
mänsklig smärta och mina känslor kommer fram i nästan
varje avsnitt och tårarna trillar ner för kinderna.
Men det är inte för att jag är ledsen, utan oftast för att
det är vackert.

Jag har de sista 2 månaderna behövt besöka tandläkaren flera gånger.
Jag kan inte säga att den yrkesgruppen på något sätt tillhör mina favoriter.
Jag undrar vad som egentligen har byggt på denna tandläkarskräck när
jag var barn. Var tandläkare annorlunda då? Jag ser dem som elaka
satan för att uttrycka det milt.

Men tandläkare är inte så idag, inte alls. Har deras syn på deras
kunder ändras. Idag är de snälla och förstående. De kan ge dig
hur mycket bedövning du vill. Igår när jag skulle dra ut delar av en
tand som krånglat i flera år, märkte det inte ens. Jag märkte inte
att hon drog ut en tand... det är helt otroligt.

Ni vet hur det är med tänder, har det en gång börjat att krångla,
så fortsätter det bara. Denna tand har spökat i 15 år och nu
är det dags att göra en ny stifttand och det kommer att ta
ett år innan allting är klart med alla läkningar mellan de
olika ingreppen. Men om det är denna form av besök som
jag skall se fram till, så gör det ingenting. Ingenting alls.

Hemsk titel eller hur? Är det verkligen ok att gilla läget, eller är det bara en dålig ursäkt för
att inte fortsätta vidare och försöka att göra någonting åt situationen.

Finns det en deadline när det inte längre är någon ide att kämpa, utan att faktiskt sätta
sig ner och acceptera livet precis som det är. Att låta sig ryckas med, utan att stå emot.
Att våga vila i omständigheterna...

Hittade denna överlevnadsguide om hur man skall gilla läget i min nya favorittidning PS!
som jag vill dela med mig av till er.

"Jämför dig med dig själv
Så fort du börjar att jämföra dig med andra riskerar du att bli missnöjd med dig själv
och det du har. Om du nu ändå gör det, välj den majoritet i världen som har det
sämre än du.

Stärk dig själv
Du duger som du är! Påminn ofta dig själv att du duger som du är, oavsett hur du och
ditt liv ser ut. Stärk dig själv och stoppa självkritiken.

Var positiv
Fokusera på möjligheter, istället för brister och fel. Stärk det som är bra med dig
och ditt liv. Det som verkar hemsk, kan i slutändan visa sig vara bra. Du vet ändå
ingenting om framtiden.

Var tacksam
Se till det som är bra i livet,när du drabbas av motgångar. När du tränar att se
det goda i livet ökar din lycka.

Släpp kontrollen
Acceptera att du inte alltid kan styra hur du själv, andra eller livet skall vara.
Livet blir inte alltid som du vill. Du kan välja om du tycker att det är hemskt
eller spännande.

Styr dina tankar
Ta kontrollen över negativa tankar. Så fort din hjärna går igång i sit missnöje,
kritik eller gnäll, lär dig uppmärksamma och stoppa det.

Kompromissa 
Träna dig i att vara nöjd med kompromisser och mindre bra lösningar.
En halvbra lösning är bättre än ingen lösning alls.

Ge upp
Vi har en tendens att kämpa emot, även när vi fakti

Vad betyder det egentligen," jag lovar att hålla händerna på täcket?"
ÄR det en stilla försäkran att jag skall inte göra något
som du inte vill eller är det en uppmaning till att jag vill gärna att du
tar det första steget, iniativet till att någonting skall hända...

Jag har själv inte tänkt på det på detta sätt tidigare,
att det skulle vara en uppmaning mellan raderna till att ta iniativ.
Intressant, en dag kanske jag också förstår.

Språket och dess undermeningar kan gå många krångliga vägar.
Varför inte direkt säga vad du vill? Troligtvis för att hålla spelet
igång och spänningen så länge som möjligt. Eller finns det ännu
andra undermeningar som jag ej förstår.

Det finns ingen plats för någon annan än nummer 1,
den som kommit först. Den som tar guld.

Att komma på andra plats är inte att få silver,
utan att förlovar guld...

Idag kommer kampen att sätta igång i Gilleleje
en kamp om röda och gröna poäng och det
skall bli intressant att se vem som vinner.

En kära kollega till mig, har delat med sig följande text,
som varit hennes motivation sedan hon var ett barn.
Det är mycket bra ord.

If you think you are beaten, you are

If you think you dare not, you don´t

If you like to win, but don´t think you can´t
It´s almost certan you won´t.

If you think you´ll lose, you´ve lost
for out of the word we find
success begins with a fellow´s will -
it´s all in the state of mind.

If you think you´re outclassed, you are
You have to think high to rise

You got to be sure of yourself before
you can ever win a prize.

Life´s battles don´t always gpo
to the stronger or faster man
but sooner or later the man who wins
is the one who thinks he can.

/ Anonymous

Det är underbart att få en överrasning, i alla fall för det mest...
Jag vet att alla inte skulle hålla med mig, men oftast finns det
så mycket tankar och planering bakom en bra överrasning.

Svårigheten är dock att veta hur den kommer att tas emot,
om du läst av signalerna rätt eller inte.
För inte så länge sedan var jag med och planererade en
40 -hippa. Istället för möhippa inför ett bröllop blev det
en snäll kidnappning inför en 40 års dag.

Nu har jag varit med om att planlägga en annan överraskning
som förhoppningsvis bidrar till bättre samarbete och förståelse
mellan Danmark och Sverige. Det kanske är lite stora tankar,
men jag har ju fått lära mig vilken av danskar att det är viktigt
att lyfta upp de bra egenskaper som jag har.
Men att det skulle gå så snabbt att nå målet och
att överrasningen togs emot så bra hade jag aldrig i min
vildaste fantasi trott.  Att överrasningen dessutom passade
som handen i hansken...underbart.

Jag har bestämt mig för att lita på mina instinker och
göra mer överrasningar. Jag tycker om att glädja andra,
precis som jag tycker om att själv få det samma tillbaka.

Det känns verkligen som sommar här nere i Gilleleje.

På morgonen njuter jag av alla ny blommor som kommer upp dag
för dag på min strandväg. Jag förstår mer och mer varför jag en
dag vill bo i närheten av havet. Tänk att kunna gå på så vackra
stigar som detta varje morgon... det tokiga är att jag förmodligen inte
skulle uppskatta det lika mycket om det var framför mina ögon varje dag.

Varför är det så att jag så snabbt börjar att ta saker för givet,
tro att de hela tiden kommer att finnas i min närhet.
När jag egentligen inte skall ta något för givet,
ingen av oss vet hur morgondagen kommer att se ut
inte på något sätt eller vilka människor som kommer
att dela den med mig.

Sommaren får mig att le både i hjärta och själ,
och jag inser att det materiella betyder något,
ingenting alls.

Det absolut vackraste i livet måste du arbeta hårt för,
det är att få vänskap och kärlek.
Det handlar om att få pirret i magen eller sommarfåglar
så fort föremålet för dina lustar kommer i närheten.
Det är vad sommarkänslor gör med mig.

TV4 har en diskussion kring skönhet och skönhetstävlingar.
För dig som känner mig, vet ni att jag hatar dessa tävlingar.

Det är inte att jag inte gillar skönhet - för det gör jag.
Det jag inte tycker om är att dessa skönhetstävlingar
både för män och kvinnor är en form av objektivisering.
Det är bra att detta äntligen kommer upp i samtalsämnet.
 
Det är en intressant diskussion kring vad som är
kvinliga förebilder. Vad handlar en kvinlig förebild om egentligen?
Är det utseendet, intellektet, arbetsutförandet eller moderskapet?
Hur många förebilder har vi i yrkeslivet, på högskolan och
som politiker?

Jag tror att alla dessa krav är det som bidrar till att vi har
så många kvinnor som är utbrända och som hela tiden
stävar efter att vara en duktig flicka, men som för en
ojämn kamp som aldrig går att vinna.

Det går inte att vinna och vara bäst på alla.
Det är bara att inse detta, det gäller både dig och mig.

Tack för all respons som du som min läsare ger mig.

Det betyder mycket för mig!

Jag har svårt att inse att det finns personer som är intresserad
av mitt reflekterande... samtidigt som det är jätte häftigt att
inte veta vem som läser mina små alster.

Bladlusen

" We waste time looking for the perfect lover,
instead of creating the perfect love."
/ Tim Robbins

"Why does a women work ten years to change a man´s habits and
then complain that he is not the man she married?"
/ Barbara Streisand

Att ha en relation med en perfektionist, är en utmaning som inte går att vinna.
Du får arbeta ihjäl dig för att känna dig accepterad, samtidigt är det aldrig
tillräckligt... det finns mer saker som du kan arbeta med längst vägen.

När en perfektionist letar efter kärleken finns checklistor som behöver prickas
av, utmaningen för dem är att alla punkter aldrig är ok och därför finns risken
att helt välja bort kärleken i sitt liv, eftersom det inte finns några perfekta
människor. Frågan är vad som är trevligast, att vara ensam och drömma
om den perfekta eller att vara tillsammans med en spännande och operfekt person.

Att vara perfektionist handlar också om att själv inte känna att jag duger, som människa
med mitt utseende, mina kvalifikationer till att ha en kärleksrelation till en annan
människa. Genom att jag inte duger blir jag inte öppen för andra människor.

Att vara en perfektionist handlar också om att inte våga tala om när någon inte
är bra, för det är ett misslyckande att bjuda in en annan person eller våga erkänna en svaghet.
Istället för att gå ner i sig själv och fråga vad som är fel, arbetar perfektionist med
det som den kan arbeta med, det är att putsa ytan och ljuga för alla i sin omgivning
hur bra allting är, så att hon/han i slutändan tror sig själv.

"En enskild människa kan inte tillfredställa en annan människas alla behov.
Det gör istället flera personer, på olika nivåer, vid olika tillfällen."
/ Elisabeth Gummesson

Så frågan är hur man skall vända på trenden och vara nöjd, eller arbeta på
att bli mer nöjd med livet och allting som finns i det?

Efter dagens kurs, bestämde vi att verkligen ha en ordentlig lördagkväll i Gilleleje.

Det blev en tur in till byn och kanalkiosken, där vi kunde köpa softis och kulglass,
sedan att vi i solen och njöt av glassen och tittade på människovimlet.
Det är härligt att se hur ungdomar, familjer och enskilda personer kommer till kiosken
av samma anledning som oss, att köpa en tidning, en glass eller hyra en film.

Det påminner mig om att denna typ av beteenden finns också i Sverige och småstäder,
när det inte finns någon ordentligt mötesplats på kvällarna, så samlas man vid kiosken.
Personalen var mycket trevlig och jag funderar på om vi inte skall gå tillbaka och
fiska lite personal till sommar... det är bara att säga att är det någonting som vi
kan bedömma så är det bra service och det fick vi verkligen ikväll.