bladlusen

För 1 1/2 år sedan fick jag en ängel i julklapp av en samarbetspartners.
Hon har vakat över mitt ve och väl sedan dess.

Ängeln har fått en hederplats i köksfönstret fram till igår, efter att jag hade
tvättat fönstret glömde jag att stänga. I ett obevakat ögonblick flög
fönstret upp och alla blommor tillsammans med ängeln flög ner på golvet.
Det blev ett kaos av jord, blommor och skärvor från blomkrukorna.
Ängeln klarade inte heller sig oskadd, hon tappade sina vingar, båda
två samt sin gloria på huvudet. Men kroppen var helt oskadad och lika
så ljuset som hon höll i sin hand.

Ängeln var innan skadorna uppkom snudd på perfekt och många
gånger tror jag att jag försöker att jaga det perfekta i livet. Jag har
svårt att acceptera att jag endast kan lyckas på ett område,
jag vill gärna vara framgångsrik på allt. Låter det märkligt?
Inte om du läser tidningar som handlar om personlig utveckling,
är vi många som letar efter att vara perfekta.

Vi vill ha det spännande och utvecklande arbetet, vi vill ha ett
underbart hem som då gärna också skall vara välstädat och
hela tiden klart för att ta emot besökare. Vi vill ha en fantastiskt
relation och livspartner. Vi vill ha det bästa och förstår inte att
det många gånger bidrar till att relationen går sönder, för ingen varken
du eller din partner klarar av den typen av krav i längden.
Vi vill ha barn men skaffar dem senare och senare i livet,
och blir förvånad om de inte passar in i vår plan över hur livet
skall vara. Vi vill gärna ha många vänner och leva ett intressant
liv, där det hela tiden sker saker.

Går det att lyckas med allt detta? Nej, jag tror inte det.
Ett av de mest plågsamma upptäckterna i livet är nog att
inse sin egen begränsning och framför allt sin dödlighet.

Det är kanske det ängelns fall vill visa mig.
Att jag är inte mer än människa, jag som alla andra.
Att jag med åren genom erfarenheter blivit vingklippt
och lite skamfilad i kanterna, och att glorian är borta.
Men att jag fortfarande har kvar hoppet, som symboliserar
hennes ljus i handen. Hoppet som kanske hjälper mig
att komma fram till vad som är min livsuppgift.
Hoppet som gör att jag fortsätter att hela tiden stäva
efter någonting bättre, än det som jag har idag.
Hoppet kanske också kan hjälpa mig att bli mer
tacksam för det som jag redan har.