bladlusen

Ikväll är den första kvällen i ditt nya liv,
nu har du chansen att lägga allt bakom dig som du inte vill ha
eller som du anser att du inte behöver och gå vidare.

Ikväll blir det inte bara ännu ett nytt år, utan ett helt nytt
spännande decenium ligger framför oss.

Vad kommer det nya deceniumet att innebära vad det
gäller nya och gamla vänner, nya och gamla kärlekar?

Hur kommer familjen att se ut? Vet inte vad du tänker på
när du tänker på familjen, men för mig är det min släkt
och mina alldra närmaste vänner. Så här under årets
sista timmar vill jag tacka för den underbara familj
som jag har. Alla ni som finns där och lyser upp min dag.

Vad kommer det nya årtiondet innebära när det gäller
resor, bostad, arbete och utbildning? Vad kommer det
att komma för prylar som vi bara inte kan leva utan?

Det är verkligen spännande, för det är så mycket som
vi inte vet och jag tillhör inte den som vill titta framåt
i kristallkulan, utan jag vill istället bli överraskad.
Jag har fått för mig att det är lättare att hantera livet
på det sättet.

Men jag är inte heller den som vill sitta passivt och 
vänta på att livet skall komma till mig. 
Om det är något som jag verkligen vill, så är det
att leva och när jag en dag slår igen mina gröna
ögon verkligen känna att jag har levt. Jag önskar
och arbetar med att bli mer närvarande i nuet.
Jag önskar att jag kommer att våga ta mer chanser
inom livets alla områden under de närmaste åren.
Jag önskar att jag inte kommer att vara rädd för
att visa kärlek och inte bara vara behövd utan även
själv våga vara den som är behövande.
Lova att älska mig själv, så att jag kan älska andra.

Men detta är massor av stora löften som är 
svårt att göra konkreta. Jag skall se till att ha ordentliga
löften till 12 slaget... och även göra en tankekarta
över de 3 viktiga delarna i mitt liv och vart jag vill
komma med dessa delar. De tre viktiga delarna
är mig själv, min omgivning och mitt arbete.

Så man kan lugnt säga att det är mycket självreflektion
från mig denna sista vecka och dag på året.

Gott nytt år!

Vilken fantastisk vinter vi fått nu i december.

Det är helt underbart.  Jag kan inte säga något annat. Idag kom rimfrosten igen på träden
och hela landskapet utanför mitt fönster ser ut som en underbar sagovärld.
Trodde inte att jag skulle säga detta för några år sedan - men jag gillar vintern.
Jag tror att jag gillar när det är ordentligt väder, varesig det är kallt eller varmt,
jag gillar inte detta mellanväder som vi ibland blir bjuda på.
Om jag var en vädergud, skulle jag helldre ha extremt väder i olika riktningar
med en del variation istället för halvtrist och tråkigt väder.

Det är så vackert när vi får behålla det vita, det finns en speciellt frisk doft när det är lite kallare
ute och det vädret ger energi. Jag vill bara ut och åka pulka, åka skidor och göra snöänglar.
Det är tur att jag har små anledningar som ger mig en legitimitet att gå ut och leka med
dem i snön:)

Tack för den underbara snön, jag är så glad att vi fått en sådan fin december.
Det är något helt annat än det regn och rusk som Stockholm normalt brukar
bjuda på. Jag vill ha snö, snö, snö. Det skall bli min nya sång.
Jag vill ha snö, snö, snö.

Hur ofta tackar du för det som du har och faktiskt känner glädje
över allting som finns runt omkring dig?
Jag gör det alldeles för sällan och skall se till att börja med det
igen. Det skall bli mina tankar till mig själv innan jag går
och lägger mig på kvällen.

Tack för min familj, tack för att jag fått fira jul med dem.

Tack för min vänner, och jag hoppas att de också fått
en fin och lugn jul.

Tack för att jag har möjlighet att välja vad jag vill göra
med mitt liv.

Tack för att jag har ett spännade och utvecklande arbete.

Tack för att jag har en bra lägenhet som jag bor i,
bra omgivningar och en bil som ger mig möjlighet att
ta mig runt vart jag vill.

Tack för att jag är nöjd med mina saker och att jag inte
behöver köpa mer. Tack för att jag kommit in i en fas
i mitt liv när jag rensar ut den materiella standarden
istället för att bjuda in mer. Nu är det en sak in, 2 saker
ut som gäller...

Tack för att jag hela tiden arbetar på att utvecklas och
att jag genom åren har blivit snällare mot mig själv.

Månen har en speciell betydelse för mig.
Det är något magiskt med dess sken och framför allt när den är hel.
Det är också så häftigt att månen tar så många olika skepnader
beroende på årstiderna. Det varma skenet på sommaren,
då det känns som det nästan går att ta på månen och då speciellt
om man är närmare ekvatorn.
På vintern ger den sitt hemlighetsfulla sken, som skapar mystik
och som får en att tänka på allt i världen som vi inte kan rå
över eller förstå.

Det går att kommunicera genom månen och sända all sin
kärlek och längtan genom dess sken. I det fall en av de personer
som betyder mest för dig, en vän, familjemedlem eller älskade
befinner sig långt borta, kan du sända tankar och kärlek
genom månen. Så alla ni som finns i mitt hjärta, här kommer
en hälsning till er genom månens ljus...

Jag tror att det kommer att vara extra speciellt nu när fullmånen
kommer att vara i anslutning till nyår. Det ger oss ett extra bra
2010:)

Ett av mina stora nöjen under vintern när jag är hemma är att sitta och titta på småfåglarna.
Mamma har ett fågelbord och dit kommer olika mesar och sparvar varje dag och åter.
Det är så mysigt att bara sitta i soffan och titta på dem. Jag får samtidigt massor av frågor,
vart håller fåglarna hus på vintern när jag inte ser dem.

Vart sover de någonstans? Vart gömmer de sig när det snöar? Jag ser att de äter snö för att få i sig vatten, men vart hittar de mat när de inte är vid fågelborden. När det är kallt, hur gör de för att hålla värmen?
De ser så otroligt söta ut, så jag skulle bara vilja klappa på dem, men jag tror inte att de skulle tillåta mig till det. Så snart de märker av en skugga på långt håll, flyger de snabbt iväg.

Frågan är hur djur generellt mår på vintern. Jag har sett de senaste åren att fler och fler djur får kläder av oss människor. Är det verkligen bra? En hund hade på sig en snygg matchande röd jacka. Men om hunden själv fått välja tror du att han valt skor eller en jacka runt kroppen?  Jag ser att djuren inte tycker om när det är blött på marken, men ännu har jag inte sett några hund eller kattskor. Tror du att de uppskattar dessa kläder eller tänker de bara, dessa människor som skall tvinga på mig massor av konstiga saker. Det skulle vara roligt att få tillgång till deras tankar. Men den önskan vet jag att jag inte är ensam om. Många av de flesta sagoböcker handlar just om önskan att höra djuren tala.

Så här under årets sista skävlande timmar, är det lätt att reflektera över året som har gått
och göra en önskelista för året som kommer.

Jag tillhör en av dem som har ett behov av att göra ett bokslut varje år. Tänka över
vad jag har lärt mig, vad jag har gjort och vad jag vill ta med mig och inte
ta med mig över berget till nästa år. Jag gör tankekartor, för om jag inte vet vad jag
vill med mitt liv, finns det verkligen ingen chans alls att det kommer att gå i uppfyllelse.
Genom att tala om för mig själv vad jag vill, är det lättare att arbeta mot det målet
och välja rätt väg under alla vägar och val som kommer under ett år.
Men jag har inte alltid orkat tänka framåt, ibland handlar livet bara att överleva
dag för dag, då det inte går att tänka längre fram.

Jag har just läst en mycket stark bok av Ann Heberlein, " Jag vill inte dö, jag vill
bara inte leva." Den handlar om den ångest som många av oss går igenom med
olika styrka men som vi så sällan talar om. Precis som Ann skriver, svarar vi inte
hur dåligt vi mår och vi talar många gånger om neutrala saker i vårt liv, som inte
rör oss för mycket personligen. Sedan är det svårt för en motttagare att veta hur
man skall bemöta den ångerst som hon bekriver. Det är en mycket naken bok,
där det gör ont men samtidigt är nyttigt att läsa och försöka förstå hennes hårda
arbete med att försöka vilja leva... att hitta en mening med livet.

"Livet är varken meningsfullt eller meningslöst; det bara är." / Furberg
Och det där som är måste man själv fylla med mening. Mening som man
själv tror på. Jag vet inte om jag orkar. Orkar fylla med innehåll. Orkar tro.
Tro att det betyder något längre." / Heberlein

Starka ord. Är det vad livet handlar om? Att orka... orka tro, att orka hitta ett
innehåll och orka hitta en personlig mening med sitt liv. Hon har många
filosofiska och tankeväckande saker i sin bok. Framför allt om kampen när
man inte längre orkar, och då spelar det ingen roll vad du har och inte har.
När ångersten biter tag i din kropp, när tankarna snurrar runt, runt, runt
och inte ger dig någon vila, när du inte hur gärna du än vill bara kan stänga
av - utan lever i ett totalt kaos som inte synns för andra men som finns i dig.

Ibland önskar jag att livet inte var så fyllt med både toppar och dalar,
utan att det var mer jämt. Att mina känslor inte hela tiden skulle åka som
en ständigt berg och dalbana. Jag skulle önska att jag var lika lugn
som min yttre fasad ibland kan ge sken av. Men allting är kanske ett missförstånd.
Är det bra att dölja känslor? Det är kanske bättre att spela ut dem, oavsett
åt vilket håll som de går. Jag skulle inte heller vilja vara utan dessa känslor
för de är dem som gör mig till människa och smaksätter mitt liv.

Efter flera år har jag äntligen gått på Carolas julkoncert i måndags.
Jag kan bara konstatera att hon har en ängels röst, och är som
gjord för att sjunga om Guds härlighet, Betlehem och julen i största allmänhet.

Jag har aldrig tidigare hört Carola live, och därför inte förstått vilken enorm
gåva hon har i sin röst. Hon fick under sina drygt 2,5 timmar mina hårstrån
på armarna att stå rakt upp, tårarna flödade både av den vackra sången
som nådde hela vägen in i mitt hjärta tillsammans med budskapet om
att dela med sig till varandra och ta hand om varandra under julen.

Jag kan bara säga en sak och det är att om du inte varit och lyssnat
på henne, boka in en biljett nästa år. Bättre inledning på julveckan
kunde jag inte få och jag kommer definitivt gå på henne igen.

En tidningsartikel som jag tänkt på mycket nu under julen är alla
ensamma människor. De som inte har någon att dela högtiden med.
Själv har jag alltid varit lyckligt lottad att ha en familj som gett mig
mycket värme och trygghet, men jag vet att det inte är något som
jag skall ta för givet. I min värld skulle det vara tufft att sitta ensam
på julafton. Alla andra dagar på året går, men inte på julafton.
Tack för att jag inte sitter i den situationen och att jag har så
många fantastiska vänner och familj runt omkring mig.

För ett år sedan föddes denna blogg, ett försök till att skriva i ett mer offentligt ljus
och framför allt se om det fanns något intresse för mina tankar och reflektioner
i ett större sammanhang.

Jag har skrivit med ojämna mellanrum, mycket har handlar om vilken tid och
vilken inspiration som jag har haft just då. 198 inlägg har det blivit på ett år.
Jag skrev mer i våras än i höstas, annars brukar hösten vara min stora
produktiva tid på året. Men allting kan ändras:)

Nu har jag fått klagomål från några vänner som tycker att jag varit tyst
alldeles för länge, så jag skall göra mitt bästa för att komma igång igen.

Ett stor tack för att du läser mig! God fortsättning på julen.